|
Nu är 21 stycken Gråsidingar beskrivna på Verbandsjugendprüfung med utmärkta resultat. Vem hade väl kunnat tro det för tre år sedan när jag stod där förra gången med mamman (Daggi) till tre av de nämnda nedan? Det var jag, Stefan med Måra och Tom med Molke som absolut ville kolla upp hur de tyska proven fungerade, eftersom de är till stora delar anlagsbaserade, har flerdomarsystem och dessutom testar för rasen adekvata anlag såsom skall- och spårförmåga på levande hårvilt, näsa, sök, stånd samt förighet och skottfasthet.
De flesta av oss ställde kosan mot Schleswig-Holstein på fredagen, provet skulle gå på söndagen. Skönt att vara på plats någon dag i förväg, för att hundarna skulle åtminstone hinna lukta lite på grönt spirande gräs innan provet, om än i koppel. Atles Vejde som med sin norska ännu värre vinter(!) aldrig hade haft chans på hare fick åka ut med två representanter för Landesgruppen och släppa några ggr. Tacksam var både Atle och jag för denna fina möjlighet och gest!
Vi andra tillbringade tiden med att shoppa, roa barnen på Zoo, eller om det var tvärtom. Lilla Emil höll på att bli av med kepsen till en långarmad apa bl a, och även apan verkade uppskatta möjligheten att bli road. Samt käka goda middagar, vi bodde på samma ställe allihop, ett charmigt stenhus med heltäckningsmatta, även på en del väggar:-) Men trots mattor överallt fick vi ha vovvarna inne och det var ju kanon. Likaså att dagens öl kostar motsvarande 25 SEK:-)
Lördagen bjöd på försommarvärme men söndagsmorgonen var kall och tung av moln. Under provdagen var vi sex fördelade på fyra olika grupper, killarna Vejde o Tok hamnade i varsin grupp, Urnula och Viola fick gå i samma och Vallmo och Umbrina hamnade i samma. Provmarkerna var bland det mest viltrika jag någonsin skådat. Men tyngdpunkten där min grupp gick låg tveklöst på klövvilt, i samma lilla skogsdunge samlades uppåt 20-talet rådjur OCH ett dussin hjortar. Plus att i alla kantzoner låg rådjur och tryckte och studsade upp mitt framför nyllet. Min lilla vovve 9 månader ung blev lite vild där ett tag. Det fanns mer klövvilt än hare, och det var INTE ont om hare... Som extra bonus hade min lilla dam ett klockrent stånd redan tidigt på förmiddagen. Vi fick order om att resa och vad dyker upp om inte en vildkatt! Spottande och fräsandes fick den en bjäffande Tessie efter sig, som dock blev bortfintad:-) Annars hade vi kanske haft ett skärpetecken med oss hem också. Vem vet?:-)
Summa summarum i min grupp, samma omfattande prövande av hundar som i Schwaben, många chanser gavs även till dem som presterade lite sämre inledningsvis. Någon hade lite problem med spåret, någon med ståndet och jag fick arbeta för att visa att min också kunde arbeta nära. Hon vill ju gärna leka pointer lilla Tessie:-) Alla hade sitt att arbeta på under dagen och det gav resultat.
Och hur gick det då?
Jo med tanke på årets långa kalla vinter som bl a medförde att de tre rekordunga ungdomarna (som fyllde 9 månader bara några dagar före provet) inte hade sprungit på barmark sedan de var 4-5 månader gamla gick det förbluffande bra, även i år.
Förra året korades helt otippat Gråsidigens Rölleka till Suchensieger på motsvarande prov så att det skulle gå ännu bättre i år var väl ingen som vågade drömma om även om det äldre gardet: Tok, Umbrina och Urnula kändes stabila i sina förmågor, och talangen hos de yngsta inte heller gick att ta miste på.
Men i pausen innan prisutdelningenom viftade domare Boettcher på mig och sa: “- Ein Super-Hund” om Tok som han hade dömt under dagen och det fick förväntningarna att stiga lite. Och jag hade redan innan räknat ut att Umbrina i min grupp låg på fina poäng.
På prisutdelningen stod det direkt klart att Johans Tok hade blivit Suchensieger av de 27 startande münstrarna. Han hade alltså upprepat storasyster Röllekas bedrift från förra året, dessutom med en poäng ytterligare - 76 pkt
När tvåan ropades upp var även det en Gråsiding - Umbrina med 75 Pkt Spl som därmed tangerade Röllekas o Jorms fina resultat från förra året. Matte Erika såg nästan lite chockad ut över att gå fram och hämta alla sina priser:-)
Även övriga i Gråsiding-teamet bestod provet med bra poäng så glädjen var påtaglig.
Gråsidingens Tok, 76 Pkt Laut an Reh, med 11 11 11 11 10 i betyg! Fick också pris för provets bästa hane! Skickligt förd av Johan Johansson!
Gråsidingens Umbrina med matte Erika Norlen som gjorde jaktprovsdebut med den äran blev alltså placerad 2:a på Ranglistan med 75 Pkt, Spl 11 11 11 10 10. Fick pris för provets bästa tik!
Gråsidingens Urnula med Peter Sunesson fick fina 71 Pkt o kom på 7:e plats!
11 10 9 10 10
Sen kom turen till “babysarna” som även de bestod proven om än med lite mer normala poäng och hamnade utspritt kring mitten på ranglistan, men ändå med utmärkta jaktliga omdömen, speciellt betr Lautnachweis.
Gråsidingens Viola 68 Pkt, Spl & Sil!
11 10 9 10 7 Hade tjusigt stånd och resning på hare! Väl förd av Fredrik Magnusson
Gråsidingens Vallmo 64 Pkt, Spl & Sil!
10 10 9 10 5 Hade tjusigt stånd och resning på vildkatt! Förd av undertecknad
Gråsidingens Vejde 62 Pkt, Sil
7 10 10 10 8 Hade tjusigt stånd och resning på fasan! Väl förd av Atle Johannesen
I övrigt lite vidlyftiga sök och skottplatsundersökningar på Viola o Vallmo, därav lite lägre betyg på sök och förighet. Men kul hade de!!! Jaktsuget är minst sagt på topp!
Otroligt kul! Stort tack för allt krut och intresse ni lägger ner på era vovvar!!! Och ett enormt grattis till alla från en stolt uppfödare!
Och inte minst tack till Stefan och Kerstin som passade mina småttingar hemmavid, varav lilla Xantippa ska bli ny lillasyster till Måra som ju just var med i tidernas begynnelse.
|
